wessand

För tjugo år sedan var jag en nybliven och osäker mamma som hade insett att det helt plötsligt blivit en hel del ansvar som vilade på mina axlar. Den lilla envetna tjejen som skulle kommit på min 22-årsdag väntade lite extra innan hon beslöt sig för att komma ut och jag kände att jag ville försvara henne mot hela världen.

I år är det hur konstigt och snurrigt som helst här hemma. Dottern är inte ens hemma utan sover i stan eftersom hon jobbar sena kvällar. Det innebär att jag inte fick sjunga för henne i morse, har inte ens fått se henne på många dagar och ännu några dagar till tar det innan hon kommer hem. Vill inte ens tänka på hur det blir när hon flyttar hemifrån (om en sådär 15 år...).

På söndag däremot, då ska vi fira. Då är äntligen hela familjen samlad och hon ska få både tårta, presenter och massor med pussar.

Grattis gumman! Hoppas du får en härlig dag trots lång arbetstid!