Sömnlösa nätter
Vad gjorde man innan youtube fanns?
Och jag vet att jag sagt det tidigare men miss Li, hon gjorde banne mig inte en enda dålig låt i Så mycket bättre. Får jag lyssna på henne och Winnerbäck så klarar jag sömnlösa nätter utan problem.
Annars rätt lugnt. Har nästan ett kök. Hade haft mer av ett kök om vi inte kommit på att det kanske vore bäst att ta taket samtidgt. Hade så klart varit smidigt om vi kommit på det innan vi tapeterarade och satte upp skåp... Har spis och vatten och så i köket, kyl och frys och skafferi i vardagsrummet. Funkar det med.
Tabletter
Detta är ju sanslöst. Hur gammal är jag? Jag har ju varit sjuk (mer eller mindre) i över en månad nu och i måndags fick jag nog och åkte till VC. Det visade sig att jag behövde antibiotika så nu hoppas jag att det ordnar upp sig. Men till problemet:
I vanliga fall äter jag Kalcium. Ordinerat av läkaren. Varje morgon. Enkelt. Men nu för ett tag sen upptäckte läkaren att jag även har kraftig järnbrist och behöver äta dubbel dos järntabletter. De ska inte ätas samtidigt utan med mellanrum under dagen. Järntabletterna får inte ätas ihop med kalicumet. Okej, det fixade jag också. Men nu kom ju även antibiotikan. Den får inte ätas med kalcium eller järn. Så nu går mina dagar ut på att räkna timmar.
Kalcium - vänta minst tre timmar.
Järn - vänta minst tre timmar.
Antibiotika - vänta minst tre timmar.
Järn...
Och däremellan lite slemlösande brustabletter.
Nåja, med allt det här intaget lär jag inte behöva så mycket mat. Blir ju mätt bara av tabletterna.
I vanliga fall äter jag Kalcium. Ordinerat av läkaren. Varje morgon. Enkelt. Men nu för ett tag sen upptäckte läkaren att jag även har kraftig järnbrist och behöver äta dubbel dos järntabletter. De ska inte ätas samtidigt utan med mellanrum under dagen. Järntabletterna får inte ätas ihop med kalicumet. Okej, det fixade jag också. Men nu kom ju även antibiotikan. Den får inte ätas med kalcium eller järn. Så nu går mina dagar ut på att räkna timmar.
Kalcium - vänta minst tre timmar.
Järn - vänta minst tre timmar.
Antibiotika - vänta minst tre timmar.
Järn...
Och däremellan lite slemlösande brustabletter.
Nåja, med allt det här intaget lär jag inte behöva så mycket mat. Blir ju mätt bara av tabletterna.
Betraktelser nr 2 (tror jag)
Har verkligen haft en kanonvecka i Egypten. Jag menar, en charter är ju en charter? Inte riktigt denna. Härlig personal. Underbart "lekledarteam" och allt resten bra också.
1. Kul att man blir en människa och inte bara en "nån som är där". Som när lekledarteamet (animation team) en dag påpekade att "vi saknade er igår" då vi var på rummet eftersom jag var sjuk.
2. Samma gäng som kom fram och sa "Ska ni åka hem?" Och vi fick en jättekram. Inte så att jag inte fattar att de glömmer oss samma sekund när vi åker. Men kul ändå.
3. Att inte ha nät på en vecka. Det kom, stannade en minut. Hann eventuellt publicera nån bild, fick aldrig sett nån kommentar, dock, innan nätet försvann igen. Som dottern sa, "det hade varit bättre att veta att det liksom aldrig fanns där". Men man vande sig.
4. Pannkaka till frukost. Och mellanmål. Fick mig redan tredje dagen äta rårivna morötter till frukost. Frivilligt.
5. Jag började veckan med att tro att det finns en särskild plats i helvetet för folk som reserverar solstolar utan att sen vara på plats. Men det slutade ju med att dottern och jag, även vi, la ut våra handdukar innan vi gick till frukosten.
6. Att egypter som var på hotellet och försöka sälja grejer till oss (spa, ansiktsbehandling osv) ändrade sig och kom med goda råd mot min hosta. Fick andas nån eukalyptusgrej, fick egyptiskt te med citron, fick skumma rosa tabletter, satt i kokhet bastu. Tror dock de rosa tabletterna hjälpte bäst.
7. Omställningen att komma hem igen. Förutom att det är 30 grader kallare så har "all inclusive" ändrats till "vi har inget kök alls för det gamla är utslängt och det nya ligger i fina lådor i vardagsrummet tills rörläggaren kommer och kylskåpet är tomt och vi får leva på hämtmat en vecka eller fem och det är ingen som kommer och serverar utan du får vackert röra på dig själv och åka och hämta".
1. Kul att man blir en människa och inte bara en "nån som är där". Som när lekledarteamet (animation team) en dag påpekade att "vi saknade er igår" då vi var på rummet eftersom jag var sjuk.
2. Samma gäng som kom fram och sa "Ska ni åka hem?" Och vi fick en jättekram. Inte så att jag inte fattar att de glömmer oss samma sekund när vi åker. Men kul ändå.
3. Att inte ha nät på en vecka. Det kom, stannade en minut. Hann eventuellt publicera nån bild, fick aldrig sett nån kommentar, dock, innan nätet försvann igen. Som dottern sa, "det hade varit bättre att veta att det liksom aldrig fanns där". Men man vande sig.
4. Pannkaka till frukost. Och mellanmål. Fick mig redan tredje dagen äta rårivna morötter till frukost. Frivilligt.
5. Jag började veckan med att tro att det finns en särskild plats i helvetet för folk som reserverar solstolar utan att sen vara på plats. Men det slutade ju med att dottern och jag, även vi, la ut våra handdukar innan vi gick till frukosten.
6. Att egypter som var på hotellet och försöka sälja grejer till oss (spa, ansiktsbehandling osv) ändrade sig och kom med goda råd mot min hosta. Fick andas nån eukalyptusgrej, fick egyptiskt te med citron, fick skumma rosa tabletter, satt i kokhet bastu. Tror dock de rosa tabletterna hjälpte bäst.
7. Omställningen att komma hem igen. Förutom att det är 30 grader kallare så har "all inclusive" ändrats till "vi har inget kök alls för det gamla är utslängt och det nya ligger i fina lådor i vardagsrummet tills rörläggaren kommer och kylskåpet är tomt och vi får leva på hämtmat en vecka eller fem och det är ingen som kommer och serverar utan du får vackert röra på dig själv och åka och hämta".
Betraktelser 1
Är framme på plats i Egypten nu. Verkar vara kanonställe. Dock tre betraktelser på vägen ner.
1. På planet. För att fira beställde jag (att dricka): en liten skumpa och en vatten. Dottern: en cola och en cider.
Bredvid oss sitter en familj på två vuxna och två barn. De beställde en vatten. Att dela på.
2. Framför oss skulle en man sitta som dock stod hela vägen. Alltid mitt i gången. I vägen för folk som skulle förbi och för personalen på planet när de kom med vagnarna.
3. Det är otroligt mycket jobbigare att flyga när man har en sån förkylning som jag har. Kan fortfarande inte höra på ena örat.
Men nu på plats.
Sol och bad?
Så, nu tänker jag lämna snöiga Sverige en vecka. Jag tänker ta med min dotter (dy), massa böcker, bikini, snorkelgrejer och min hemska förkylning och åka till Egypten en vecka. Förhoppningsvis kommer vi hem med nyladdade batterier, lite brunfärg och massa roliga minnen.
Städade dagen till ära även min nessicär. Ville se så allt nödvändigt var med. Jag hittade fem pincetter. Efter noga övervägande tog jag bort två.
Vi hörs!
Vi hörs!
