wessand

Idag fyller äldsta dottern 19 år. Jag har väldigt svårt att få ihop det med mina 27... I den villfarelsen, att jag är 27, lever jag fortfarande, tyvärr.

Vi var i alla fall uppe i ottan (verkligen i ottan) och stämde in med skönsång för det lilla livet. Hon såg dock inte ut som om det var det vackraste hon hade hört. Ibland förstår jag inte hur hon tänker.

Presenterna verkade falla i god jord och jag tror minsann att hon gick till skolan med ett soligt leende på läpparna. "Tyvärr" hade yngsta dottern köpt Kents samlade cd i en box till den äldre så nu lär jag aldrig åka bil med henne igen. Huvaligen.

Ikväll ska vi ut och äta på ett ställe som hon bestämde. Det kommer inga hem till oss idag, det blir på lördag istället. Än så länge är vi uppe i 26 pers, tror jag det var. Jag insåg snabbt att de pajer jag bakade igår förmiddag inte på långa vägar kommer räcka så det blir att göra en till idag. I långpanna. Sen får vi hoppas på det bästa. Både mina och grannarnas ihoplånade former är slut.