wessand

En vanlig halvtrist vardagsberättelse av en vanlig halvtrist Åsa. Yours truly Awesome.

Singstar

Jag satt och sjöng Singstar med barnen igår kväll. Jag tyckte så klart att jag sjöng fullständigt underbart och att jag tog alla toner med min klara kristallröst. Men det tror jag inte att katten höll med om. Han blev jätteorolig, hoppade upp i mitt knä, "pratade" och buffade hårt på min näsa med sin nos. Han trampade omkring så det var nästan lika bra att lägga ner.

Konstigt nog brydde han sig inte om när barnen sjöng, vet inte vad det vill säga.

Det var i alla fall en riktigt söt liten katt! ;)

Är det din katt på bilden?

Vilken härlig bild!

Katten gillade ju så klart din ljuva stämma och trodde du var................en katt kanske?

Hahaha... katten blev orolig att matførsørjaren blitt spritt språngande ;)

Vet du åsa.. den låten brukar jag oxå terra kidsen med.. hahaha



Vad fin han är katten :)

Men jag tror han tyckte sången var en "kattastrof" (säges så som Tony Erving gör):P

Du prioriterar säkert din tid till viktigare & roligare saker än reashopping...

Hehe så gullig historia :) Han ville kanske vara med och sjunga? Jättesöt bild! Kram till dig!

Hehe!!

Min vovve gör likadant när jag sätter igång:)

Ändå tycker man att man har värsta sångrösten hehe!!

Nä,vi kommer fram till att det måste vara någon störning på våra husdjur eller!!???

Ha det bäst, kram lena.

ha ha vilken snygg blick ;o)

Fin misse

Men Åsa klart du sjunger som en ängel! Du ÄR ju en ängel! Det är ju bara det att katten inte är van, du är ju född i oxen, och det kostar på att bryta mot mallen. Jag håller på dig! P.S nu börjar det bli dags för en fika va? D.S