Skadeglädje
Det bär emot att erkänna det men skadeglädje är nåt som roar mig vansinnigt mycket. IBLAND!
När vi var på Kolmården förra veckan hade dom satt upp en liten högtalare vid en stolpe. Från högtalaren kom det med jämna mellanrum ett tigervrål. Precis när vi gick förbi satt det två småkillar vid stolpen och precis då röt tigern. De två killarna flög bort och jag kunde inte låta bli att skratta. Elakt, jag vet, men även killarna skrattade när dom insåg att det bara var en högtalare.
Men ännu värre var jag förra sommaren när vi var på Liseberg, barnen, yngsta dotterns kompis och jag. Vi åkte då Flumride ihop och kompisen lyckades bli helt totalt dyngsur från topp til tå. När jag såg honom efter åkturen skrattade jag så jag knappt kunde stå på benen. Jag kunde definitivt inte gå. Men som man säger, somliga straffar Gud genast. När vi sedan åkte Kållerado var det jag som fick en stråle precis på mig och det var yngsta dotterns kompis tur att lägga upp ett rått gapskratt. Kunde inte annat än att erkänna att det inte var mer än rätt.
Är inne här en snabbis idag.
Har påbörjat en mini renovering av dotterns sovrum. Allt lila ska bort! Passar på att spackla och måla nu idag då vädret är så genomtrist!!
