wessand

Vi har kommit på att alla i familjen använder ord som inte finns i ordboken. Funderingarna på att trycka en egen bok har snuddat våra huvud men fyra ord i en ordbok kanske blir lite väl tunt?

Ordet jag använder har jag använt sen jag var liten. Det tog lång tid innan jag insåg att det inte fanns. Jag trodde att det kommit från kompisar , mamma (från Halland) eller pappa (från Uppland) men ingen ville kännas vid det. Jag kan inte förstå varför. Det är ett utmärkt ord. Gottligt, som betyder ungefär gott och väl. "Du behöver inte skala fler potatisar, det räcker gottligt". Ingen fara att nåt tar slut, alltså.

Maken säger "dekidalier" eller möjligtvis "dekedalier", jag vet inte hur det skulle stavas, själv föredrar jag första varianten. Det betyder ungefär "hålla på att vela". Han använder det dels i meningen "Håll inte på med så mycket dekidalier" men även i uttrycket "Mycket snack och lite dekidlier" (där jag och många med mig skulle säga "Mycket snack och lite verkstad").

Yngsta dottern går runt och säger att hon eller nån annan är så "flumsig". Det är nån blandning mellan flummig, flamsig och knäpp. "Idag i skolan var jag så flumsig".

Äldsta dottern är väl den som faktiskt har byggt sitt ord utifrån nån sorts logik. Hon säger "polylog". Det är som en dialog fast det är fler som deltar. Det här ordet finns om man googlar på det men i olika betydelser men det verkar inte vedertaget. Än.