Spelkväll
Hade öppet hus i affären några timmar igår och bjöd på glögg och pepparkakor. Det kom lite folk, några fler än jag räknat med. De sista som kom kom en halvtimme innan jag tänkt stänga och blev kvar en stund. Vi satt och pratade och fikade och pratade om eventuella gemensamma aktiviteter till våren/sommaren. Det skulle vara roligt om det blev något av det.
Var hos fam N sedan ihop med fam JH och hade en mycket trevlig kväll. VI åt och drack och pratade och spelade spel. Tyvärr förlorade vi mot gubbarna men det brukar ju inte hända så ofta så det spelade ingen större roll.
Förr när vi träffades var det invasion av barn, nu var det bara tre barn med. De äldre var ute på egna saker. Det märks att dom blir äldre.
Produktiv fredag
Mor lilla mor, vem är väl som du?
Tänk, idag fyller min mamma 70 år. Det är helt sanslöst. 70 år. Just när jag börjat fatta att jag på nåt mystiskt sätt ramlat över 40-strecket så ska jag även inse att mamma blivit 70.
Vi var där idag i alla fall, hela gänget. Eller så många är vi ju inte. Vi är bara åtta när vi är samlade. Men det räckte till i mammas och pappas lägenhet. Barnen sprang omkring och vi satt i köket. Smörgåstårta och vin, vanlig tårta och kaffe.
Nu är vi hemma igen och äldsta dottern håller på att blondera sitt röda hår. Det kan bli orange men jag tror att det var det hon ville så det blir säkert bra.
Halt
Jag märkte inte nåt på mina nästan 6 mil till jobbet... Vet inte om det säger mest om mig eller om busschaufförerna. Det lustiga (?) var att en buss som det stod "Ej i trafik" på stannade och plockade upp ett gäng elever som var på väg till fots. Bussigt.
Hur som helst var det väldigt tomt i klassrummen. Vi gjorde om schemat så alla tre klasserna slogs ihop till en klass. Det innebar att jag fick lite färre lektioner. Men gjorde jag nåt nyttigt då? Nä, inte en chans.
Ljus
Tyvärr delar käre maken inte min ljusfacination. Han lider mer och mer för varje dag som går. Och jag tjatar mer och mer om saker jag vill ha upp. Han skulle åka och handla häromdagen och frågade om vi behövde något. Jag tyckte då att han skulle köpa en ren med släde som jag kunde sätta på taket. Hans blick var totalt nollställd. Och inte fick jag nån ren. Nåja, han kan inte klaga, han visste ju vad han gjorde när han han gifte sig med mig.
Bara några dagar kvar, sen ska lamporna upp. Yes!
Snökaos?
Kanske dags att Aftonbladet inser att alla inte bor i Stockholm? Så vitt jag vet har inte många andra ställen snökaos just nu.
Bio
Nu har filmen kommit, till deras stora förtjusning. Dom var på förhandsvisningen i torsdags båda två. Idag ska äldsta dottern se den igen, denna gång med pojkvännen, yngsta dottern ska se den med en kompis i morgon.
Jag vet inte om jag missat nåt. Jag har läst dom två första böckerna men har ingen jättelust att läsa trean. Filmen får vänta tills den kommer på dvd. Däremot hänger jag som en igel vid Låt den rätte komma in. Den vill jag bli klar med snart så jag kan se den filmen istället. Lite konstigt, vampyrhistorier är inget jag brukar gå igång på men den här är verkligen bra.
Hundutställning
Han slutade dessutom som BIM så kompisen var mer än nöjd. Och jag var rätt nöjd att jag inte är i utställningscirkusen.
Spadag
Jag har gått och gnällt lite på M som håller i lägren och tyckt att vi vuxna också ska få ha nåt kul. Igår hade hon satt ihop en jättebra dag. Vi startade rätt tidigt och hade det jättemysigt. Hon sprang som en vettvilling för att vi skulle ha det så bra som möjligt, inge vila för henne inte. Det var dom stunderna när vi satt fast i fotbad eller låg med ansiktsmask som hon kunde få pusta ut lite. Annars sprang hon med vatten, fixade mat, fika, frukt, mat igen och kvälls/nattsnacks. Stackars människa. Jag undrar om hon ger sig in på det här igen. Vi andra hade i alla fall det hur bra som helst.
Tolkningar?
Idag när jag satt på jobbet och gjorde ingenting kollade jag dotterns blogg, Hennes tolkning av det jag sagt blev: "Är fortfarande sjuk, mår lite bättre och skulle kanske kunnat gå till skolan men eftersom att jag ska på bio ikväll ville mamma att jag skulle stanna hemma så jag orkade"
Kollegorna fick sig ett gott skratt och jag kan bara hoppas att ingen av hennes lärare läser bloggen. Eller åtminstone tar det med en nypa salt. En lärare som uppmanar sin dotter till skolk? Nja, låter inte så bra men jag misstänker i och för sig att dom inte tror bättre om mig.
Fotboll
Det här läsåret har vi också haft en intern allsvenska. Det innebar att dom som ville fick lämna in en lapp på hur vi trodde att serien skulle sluta. Idag var det prisutdelning. Det var otroligt kul att de första tre (om inte fler, vi fick inte veta mer) platserna togs av tjejer. Tjejer som själva hävdar att de är så intresserade av fotboll. De två platserna i botten togs av varsin kille, inte nån av de totalfanatiska men ändå. Sen kanske jag inte behöver berätta att jag hamnade på plats tre. Bakifrån. Så kan det gå när man tar hjälp av sin make.
Prepositioner
Jag är uppvuxen i Tynnered, i Frölunda. Mina elever och kollegor bor på Göta, på Trandared osv. Skumt folk dom där Boråsarna.
Novembertrött
Hur mörkt kan det vara? Det känns som om jag aldrig ser ljus, bara grå, grå, grå och lite regn på toppen av det. Så trist. Nu försöker jag leva på att det vänder om en dryg månad. Ska bli underbart!
Mässan avklarad för denna gång
Vi jobbade som små galningar hela dagen men rodde det i land med mycket hjälp av M och dottern T samt våra familjer.
Nu ska det bli skönt att bara vara, andas och ta det lugnt ett tag. Nästa mässa blir ju inte förrän i vår nångång.
Efter mässan blev det omedelbar hemfärd. Vi var rätt trötta allihop. Gjorde bara ett stopp på pizzerian sen hem i soffan och upp med fötterna. Yngsta dottern somnade nästan direkt och sover än.
Idag ska jag vara jätteledig. Göra klart lite småsaker och slänga i några omgångar tvätt men inget annat. Det ska bli skönt!
Mässan
Så, har ni inget bättre för er, kom till Fjärås bygdegård, jag tror inte att nån ångrar sig.
Mammografi
Så, då har jag kommit upp i den åldern att det var dags att bli kallad till mammografi idag. Det var som ett löpande band. Vänta, in prata nån liten minut, foto och ut igen. Skönt dock att ha det gjort. Det är en del sån skit i släkten.
Akutköer
Vi gav upp för dagen och bestämde oss för att ta Borås dagen efter istället.
Vi hade hört mardrömsberättelser om tio-tolv timmars väntetider och hade ställt in oss på det värsta. Vi hade också, av den del personer, hört historier om hur dåligt Borås sjukhus är men med tanke på vilka personer det var som sagt det tog vi det med en nypa salt.
Från vi kom in så tog det sammanlagt 1,5 timme. Då var det två samtal med läkare samt röntgen, otroligt snabbt. Läkaren var en ung kvinna som var jättebra. Som pratade med dottern och inte med mig (sånt uppskattar jag) och var allmänt trevlig.
Som tur var var det ingen fraktur på fingret, "bara" en muskelskada i ett fäste. Det kommer göra ont ett bra tag till men behövdes inte gipsas eller nåt sånt.
Vitvarukrasch?
Nåt som funkar mycket bra men som aldrig tycks användas här hemma är dammsugaren. Idag fick jag värja mig med kniv och batong för att inte dammråttorna skulle få ett ordentligt tag kring mina fötter. Jag bara väntar att dom ska hinna ikapp, bita sig fast och dra in mig under sängen. Jag vet minsann hur det går till. Jag har TV.
Bullbak
När jag bakade mina bullar igår började jag med en svensk blandad cd med låtar från främst 80-90-talet. När den var slut satte jag på en gammal proggskiva. Bullarna jag bakade under proggskivan blev mycket strörre och såg mycket godare ut. Det borde man kunna doktorera i. Mer progg till folket.
Konstdag
Speciellt mycket gillade jag tavlorna som Danka Jaworska hade målat. Hade jag gjort hälften så bra tavlor som hon, då hade jag varit mer än nöjd.
Nya sidor hittade
TP-turneringen igår startade helt makalöst. Man spelar på tid och det är antalet "pluppar" som räknas, inte om man vinner eller förlorar. Det vill säga, det är bättre att förlora med 4-5 istället för att vinna med 3-0.
Första matchen fick vi fem pluppar. Nästa match var lite segare för oss, vi fick fyra. När dom tre matcherna var spelade hade vi 13 poäng och låg på delad fjärdeplats (av sjutton spelande lag). Fyra lag skulle gå vidare till semi och final. Tyvärr inte vi. Eftersom vi delade samma summa som ett annat lag räknade dom vem som hade flest höga poäng. Vi hade 5, 4, 4 och dom andra 5, 5, 3 så dom gick vidare på att ha fått 5 pluppar i två matcher. Vi åkte ut och slutade femma.
Det var då det konstiga inträffade. Jag blev rätt sur. Jag är inte alls dålig förlorare, jag struntar egentligen i om jag vinner eller förlorar när jag spelar nåt spel, det är själva spelet som är det roliga. Men igår blev jag sur och började älta saker som: "tänk om jag slagit en sexa där istället så vi hade hamnat på den rosa pluppchansen" och "om det andra laget inte hade segat sig så mycket så hade vi hunnit slå en gång till". Helt meningslösa tankar.
En annan konstig sak var att kollegan B som brukar vara mycket inne på vinna/förlora inte verkade bry sig nämnvärt. Han sa nåt om att "ja ja, det var väl synd". Det var allt.
Ska jag vara ärlig så hade vi jättekul. Och vi var grymt duktiga. Jag svarade på mycket fler frågor än jag nånsin trott.
Men nästa år! Då blir det inte heller några pärlor, nån avslappning, chi gong eller annat. Då ska jag ha revansch.
TP-turnering
Jag måste säga att jag är lite nervös. Förra året kom vår skola på plats ett och två av gymnasieskolorna i Borås. Det laget jag ska hoppa in i är det som kom tvåa förra året.
Skulle jag svara fel på nån fråga så misstänker jag att jag skulle bli kölhalad, allra minst. Här pratar vi prestige.
Arg?
En gång stod han och tittade på dagisbarnen som cyklade omkring på småcyklar utanför vårt fönster och sa med avund i rösten: "Kolla, dom får skjutsa".
Igår när jag försökt få tyst på honom, och några andra, för att ha en genomgång tittade han på mig med nåt som liknade beundran i ögonen och sen sa han: "Du måste vara grym på arga leken".
Vad kan man göra? Det gapskrattet jag la upp gjorde det ju inte lättare att få ordning på dom små liven.
Var går gränsen mellan demens och glömska?
Igår kände jag mig riktigt konstig. När maken sa nåt till mig kändes det som om han pratade i en sorts bubbla. Eller att jag var i en bubbla, kanske. Det kändes på samma sätt som när man var liten och drömde feberdrömmar. Overkligt och surrealistiskt.
Idag gick jag ut till behandlingsstugan och väntade på en kund. Hon kom inte. Jag blev rätt sur och stegade in för att mejla henne. När jag hittade hennes mejl såg jag att hon inte alls bokat tid idag utan nästa tisdag. Det går ju inte riktigt att skälla då...
Nog för att det var höstlov förra veckan men jag behöver nog ett nytt lov. Ska ta upp det med chefen i morgon. Det blir nog populärt med tanke på att dom idag är sex som arbetar istället för elva som vi är i vanliga fall. Idag får dom bekänna färg. Det är många sjuka nu. Men det hinner jag inte. Inte förrän efter mässan.
Hemma från hufvudstaden
Dagarna i Stockholm bara susade förbi. Fredagen ägnades att gå genom halva stan (minst) och ramla in i varje galleria vi hittade. Barnen ville shoppa. I slutet gav maken och jag upp. Vi satte oss på fik efter fik, mycket kaffe blev det, så fick barnen komma och hämta oss när dom var klara med den gallerian.
På kvällen kände egentligen ingen för att ge sig ut men eftersom vi hade planerat en överraskning var det bara att övertala barnen och gå. Vi hade köpt biljetter till Uggla, Ulvesson och Rheborg och det var kanonbra. Jag blev ju lite förälskad i Uggla när jag var elva och det sitter på sätt och vis i fortfarande. Hans självironi tilltalar mig. Barnen var också nöjda. Men efter den föreställningen var det ingen som orkade ens att tänka på buss och tunnelbana. Det fick bli taxi tillbaka till hotellet och där stöp vi i säng innan vi ens hade landat med huvudet på kudden.