Dottern tillbaka

Så är, sen några veckor, yngsta dottern tillbaka hemma efter ett års pluggande i USA. Skönt att ha tillbaka henne och jag är också så stolt över henne.

Tänk att hon faktiskt vågade släppa ett jobb, där hon var "andrechef", sin lägenhet och kompisar och bara ge sig av. Allt hon hade med sig var en resväska.

Hon flög ensam med byten till en stad hon inte alls kände till (Los Angeles). Hon hade ingen aning om vart lägenheten som hon hade hyrt in sig i låg, ingen aning om hur de fyra personer hon skulle dela denna lägenhet med var, ingenting. Allt var helt nytt. Ny skola, ny miljö, nytt folk.
 
Riktigt starkt jobbat. Själv blir jag nervös när jag ska flyga till Stockholm själv. Nä, men nästan.
 
 

Presenter

Alltså, jag har ju inte jobbat på detta ställe så länge. Snart två år bara vilket innebär att jag endast har jobbat en vår innan denna. Men man kan ju undra hur övertydlig jag är i mitt språk och mina uttalanden när en man från Snickeriet idag kom in med en mugg med winegum till mig. När jag frågade varför kom svaret: Det är sommmar!

Dessutom kom lärarkollegan tillbaka från Dominikanska republiken med en fin flamingo. Undrar lite vad jag har gjort för att förtjäna detta?




Instagram

Har du ett Instagramkonto och vill veta vilka dina 9 mest gillade bilder för 2016 är?

Klicka in på 2016bestnine.com och skriv in ditt användarnamn, så får du ett kollage!

Här är de som fick mest gillningar hos mig under året som gick.
 
Lite kul att se.
 

Hemma igen

Så var den resan över och allt är tillbaka till vardagen igen. Både skönt och trist.

Resten av resan gick bra. Vi gjorde de grejer som man "bör" göra. Vi var på Universal studios och åkte lite attraktioner och kollade nya Harry Potterslottet.
 
 
 
Fejksnö får det ju bli i California.
En och annan trollstav sålde dom.
 
Harry Pottergodis.
 
Vi var på studio tour på Warner bros där dottern och jag både satt på trappan till Lorelei Gilmores hus och fikade i Vännersoffan.
 
 
 
Vi var en sväng i Las Vegas så dottern skulle få se lite av den sinnessjuka staden.
 
 
En fika 350 meter upp i luften

På nyårsafton var jag sjuk. Sov mest hela dagen men vi kom i alla fall iväg till Disney World och fick se deras magiska nyårsfyrverkeri. Jag gillar fyrverkerier och detta var det tredje bästa jag sett (nummer ett var Disney ett nyår för några (massa?) år sen och nummer två var också USA den 4:e juli ett år).
 
Törnrosaslottet.
Dollarn var ju dyr och jag hittade ändå inget kul så det blev inte så mycket köpt. Men en juldekoration i form av lysande uppblåst flamingo och nytt mobilskal blev det i alla fall.
 
Inte full med luft där.
 
 
 
Träffade en kompis i San Diego. Henne har jag inte sett på sju år, sa hon. Kul att få prata med henne igen.
 
Lite andra bilder från resan:
 
 
 
 
Året som gick. Tja, det var ett konstigt år. Det började med att pappa dog och slutade med att jag låg sjuk i Los Angeles. Nu kan det bara bli bättre.
 
 
 

Los Angeles

Är nu i USA och umgås med och pussar på yngsta dottern. Äntligen efter nästan ett halvår fick jag se henne igen. 


Hon studerar på Santa Monica college så vi var där de första dagarna. Vi gick mellan ett mulet och småkallt Venice beach till piren på Santa Monica. 

Vi har varit i ett jättestort köpcentrum. Så stort att vi, trots att vi var där många timmar, inte kom igenom hela. 

Vi har även hunnit att krocka. Eller rättare sagt, blivit påkörda på motorvägen. En ung grabb hann inte stanna när vi saktade in i en kö så han körde rätt in i oss. Hans bil blev totalkvaddad. Vår klarade sig med ett hål i plasten på kofångaren. Vi alla klarade oss utan skador. Viktigast så klart. 

Jag tittar också på alla hus vi åker förbi. Än så länge är jag besviken. Ingen som totalfrossar i blinkande lampor och slingor och glitter och lysande renar och uppblåsta stora tomtar. Men några har i alla fall lite av det. 


Snart jul

Så har denna höst snart övergått i vinter. Fort har den gått och skönt är det. Det har varit en allmänt trist tid ett tag.

Det blir inte mycket till julfirande i år. På måndag åker vi till yngsta dottern i LA och är med henne i två veckor. Det ska bli riktigt härligt att få se henne igen. Nu är det ju snart fem månader sen jag fick krama på henne.

Nackdelen är att jag inte får träffa äldsta dottern i jul i stället. Som tur är har hon ju både sambo och son och mamma åker till henne på julafton också så de klarar sig. Lätt.

Kan ju hoppas att blogglusten vaknar till nästa år men just nu är jag skeptisk.

Höst

Har varit noll pepp på att blogga det sista. Sommaren började totalkass, blev lite bättre längre fram, men det var ändå skönt att börja jobba igen.
Nu är väl livet som vanligt igen. Känns bra. Men det kändes inte lika bra att det var tokmörkt när klockan ringde i morse.
Men som jag har hört: "Bara att gilla läget". Finns liksom inget annat att göra.

Samos och USA

Har nu varit i Grekland en vecka. Samos. Härligt. Sol och värme och god mat.
Äldsta dottern med sambo och söta underbara barnbarnet var också med (och maken så klart).
Känns gott att ha fått lite A(D?)-vitaminer och att få njuta av god mat och värme.
 
Men nu när jag är hemma igen. Då slår saknaden till. Yngsta dottern har dragit till USA för att plugga i två år på Santa Monica college. Kommer jag överleva?

Hon verkar i alla fall redan installerat sig bra, lärt känna lite folk och verkar ha det bra. Kul!

Vaknatt

Varje år brukar jag ha en vaknatt. En natt då jag sitter uppe tills solen går upp igen. 
Tydligen var häromnatten årets natt. Den var inte riktigt vald men det blev så ändå. Jag satt ute på altanen mest för att det var skönt och för att jag inte kunde sova. Satt och funderade. Gjorde inte mycket alls. Och helt plötsligt ljusnade det igen.
 
Man kan ju inte annat än älska dessa svenska sommarnätter.

Fika, någon?

När jag är på "ungdomsskolan" på jobbet så brukar vi ta en gemensam fika. I samma rum finns en kyl där några av personalen ibland stoppar sina saker.

Häromdagen stod det en öppnad förpackning med vaniljsås i kylen. En av killarna hällde vaniljsås i sin tomma mugg. La i sitt chokladpulver och fyllde på med kokande vatten och lite mjölk. Han rörde om och smakade.
"Fy fan vad äckligt det blev! Smaka Åsa!"
Jag: "Nääää är du klok, eller?"
Han: "Jooo, smaka"
Han fortsatte att tjata så jag smakade efter ett tag och jo, han hade rätt. Det smakade för djävligt.

Flytt (igen).

Inte jag denna gång dock!
 
Yngsta dottern att dra från Sverige och sin mamma ett tag. Två år! Hon ska åka till USA och plugga psykologi på Santa Monica college i Kalifornien. Det är klart att det kommer bli kanon för henne. Men jag då? 
Nä, det blir bra. 
 
Nu i veckan har vi tömt hennes lägenhet. Lite av möblerna är bortskänkta, lite ligger i ett förråd och lite hemma hos oss. Hennes lägenhet är uthyrd i andrahand 

Så återigen har jag burit flyttlådor, möbler och annat. Axeln som var kass redan innan blev inte bättre precis. Men nu är det klart. 



Små backiga vägar utan sikt.

Autobahnen som jag skrev om för några veckor sen visste jag skulle ta slut. Och nu är den just, slut. 
 
Deppade häromkvällen och messade min vän och skrev: Nä, säg nåt klokt nu. 
Hon är duktig på att sätta ord på sånt som jag går igenom och saker jag undrar. Hon kontrade med att skicka en låt: The scientist med Coldplay. Jättedeppig. Det sjuka i det gjorde att jag inte kunde låta bli att börja skratta, trots allt. När jag skrev nåt om att den ju "var väldigt uppmuntrande" svarade hon: "Fattar du hur opassande det hade varit med happy happy?"
Och det hade ju hon rätt i. 
Hon hävdade också att denna meningen var den viktigaste. Och igen hade hon rätt. 
 
"Nobody said it was easy
No one ever said it would be this hard"
 
Men allt löser sig. Saknad kanske är en bra sak. 
 

Våren!

Inte många har missat att jag tycker det men ändå! Våren! Årets absolut bästa tid!

Jag går i ide under vintrarna. Vill inte göra nåt. Är mer grinig än vanligt. Kommer hem från jobbet och sätter mig i närmsta soffa (finns inte så många att välja på) tills jag får lägga mig. Denna vintern känns det som om jag överlevde tack vare bra samtal med två bra vänner.

Den här årstiden finns inga problem. Allt är möjligt. Jag är full av energi! Många år kom jag med två förslag till maken. Antingen: Ska vi inte skaffa ett barn till? Eller: Ska vi inte flytta?
Nu har både han och jag lärt oss. Jag vill inte ha fler barn (för jösse namn) och jag vill inte flytta. Han har i sin tur lärt sig att inte lyssna så noga. Varken på mig på höst/vinter, eller mig på våren.Tror nästan aldrig...

Påskägg

Yngsta dottern brukar påminna mig ibland om den påsken då hon och en kompis var ensamma hemma en dag. 

Jag gömde påskägg med godis till de båda. De fick varsin lapp där det stod typ: Bakom spegeln. Och där fanns nästa lösenord och ledtråd på ny lapp tills man slutligen kom fram till ägget. 

Det var bara ett stort feltänk. På en av dotterns lappar stod det: Under Buddhan.  Grejen är bara att vi har en del buddor hemma. 

När hon berättar historien brukar hon säga att kompisen både hittat sitt ägg och ätit upp godiset innan hon själv hittat rätt Buddha. Vem vet? Det kan stämma. 


Autobahn

Ibland stämmer saker så bra. Allt faller på plats. Jobbet är skitkul, allt funkar. Allt flyter på som på en Autobahn utan köer. Nu är en sån tid. 

Om det beror på våren eller vad det beror på tänker jag inte spekulera i. Jag tänker bara njuta. För snart väntar jag trafikkaos igen. 

Om

Min profilbild

Åsa

RSS 2.0