New York

Åker till New York ett par dagar. Tillbaka på onsdag, förhoppningsvis med fullpackade resväskor och massa erfarenheter rikare.

Vi syns!


Sömn, fortsättning

Att få för lite sömn har sina sidor. Eftersom jag vaknade så tidigt idag tänkte jag ta tag i mitt 3000-bitars puzzel jag fick i somras. Eftersom jag inte riktigt laga frukost tog jag en näve mandlar med mig.
När man sitter och har puzzelbitar i ena handen och mandlar i andra, vad stoppar man då i munnen?

Sen skulle jag baka dotterns beställda marängtårta. Den innebär att man skiljer äggulan från vitan och eftersom det var en del ägg som skulle knäckas hade jag även kompostbunke på diskbänken. Enkelt, va? Gulan dit, vitan dit och skalen i komposten. Om man inte gör som jag gjorde. Gulan i komposten.

Det här kommer att bli en intressant dag.


Sömn

Sov lite lite mellan fredag och lördag. Och igår hade vi vännerna här på middag (som ena vännen fick laga...). En härlig kväll blev det och sent kom jag i säng. Och så vaknar jag svintidigt ändå. Varför? Sömn = överskattat?

Nu sitter jag här och längtar efter lussekatter. Hade jag haft saffran hade jag ställt mig och baka. Får väl nöja mig med tårtan jag ska baka till dotterns födelsedagsfirande idag. Hon fyller egentligen på onsdag men släkten kommer idag eftersom hon inte är hemma då.

Förnekelse

Vissa religiösa grupper (vi har hela sanningen men läser tex bara delar av Bibeln) och politiker (t ex SD: "invandringen kostar så och så mycket" vilket sen bevisas inte stämma, "Invandrare tar alla jobb och lever på socialbidrag" Samtidigt???) lever i förnekelse. Det spelar ingen roll hur mycket dom får bevis på att deras enda sanning är fel.

Jag tänkte göra detsamma nu. Jag förklarar härmed att jag inte tror på vintern. Jag tror inte på snö. Det finns inget ni kan säga eller göra för att få mig att ändra åsikt. Vintern finns inte för mig.


Choklad

Sitter på jobbet och är lite småstressad. Kladden till universitetsuppsatsen ska vara inne senast i morgon, elevernas skrivböcker ska rättas och ingen musik finns.

Stövlade in till kollegan P och skällde på honom (och han var helt oskyldig till allt). Sa att om han inte säger nåt kul inom fem sekunder så tänkte jag gå hem och aldrig komma tillbaka igen. Då gav han mig först en kram, sen kom han in till mitt arbetsrum med choklad. Han vet minsann hur man piggar upp folk.  

Och nu ska jag sluta gnälla. Jag menade inte att vara så "åh, vad det är synd om mig" i förra inlägget. Jag funderade mest över livet.

Vad duger jag till?

Hade en liten 40-årskris i helgen och det var filmen Mamma Mias fel… När Meryl Streep sjunger för sin dotter samtidigt som hon gör ordning henne för bröllopet blev jag både sentimental och vemodig. Barnen har blivit så stora. Äldsta som är i Skåne och den yngre som i praktiken aldrig är hemma. Vart tog tiden vägen? Har jag verkligen fyllt 40? Vad händer nu? Är jag tant?

Sen fortsatte krisen. Vad kan jag? Vad duger jag till? Är jag nåt överhuvudtaget bra att ha? I så fall till vad?

Jag målar tavlor men dom blir inget vidare, jag läser böcker men skulle aldrig klara av att skriva en själv.

Jag är en usel fru. Städar inte, pysslar inte, är kass på gardiner, dukar och annat pynt. Jag gör ingenting i trädgården, kan inte se skillnad på blommor och ogräs. Är jag då istället händig med bilen och reparationer? Inte en chans.

Jag kan inte laga mat. Det är till och med så illa att på lördag då vi ska ha gäster, då får ena gästen; Bästaste J, den stackaren, komma ner tidigare och hjälpa till med maten.

Jag har alltid varit kass på att påminna barnen om idrottskläder och läxor, jag har tillåtit dom att börja färga håret i alldeles för ung ålder och låtit dom springa vind för våg.

Så frågan består. Vad duger jag till?

 

 

 


Städa

Jag är inte alltid ute i så god tid. Mitt mål är att försöka ha putsat fönstren innan jag sätter upp stakar och stjärnor till första advent. Det brukar inte alltid lyckas.

Nu har jag en fundering. Om jag börjar putsa fönstren nu, kan jag då allt eftersom börja sätta upp stjärnor och stakar? Om inte annat kunde det vara kul att höra vad grannarna skulle säga. "För en gång skull är hon i tid"?

Gospel

Äldsta dottern försvann ju väldigt hastigt till Skrivalinje på folkhögskola i Skåne i höstas. Det verkar vara ett riktigt lyckokast. Hon trivs som aldrig förr och skriver för brinnande livet. Förutom det man egentligen läser får de även välja valbara kurser. Eftersom skolan även har en gospellinje och hon älskar att sjunga valde hon gospel.

I onsdags hade dom uppvisning och maken och jag åkte ner för att titta. Det var otroligt roligt att se. I kören ingick även några med Downs syndrom och när en av dem sjöng fick jag tårar i ögonen. Det var så härligt att alla får ha en naturlig plats.

Dottern hade även hon en solobit i en låt. Vi filmade med den vanliga kameran vilket gjorde att ljudet inte är det bästa och att bilden är suddig. Men kul att ha, är det verkligen (och jag har frågat henne om jag fick lägga ut klippet, skulle aldrig göra det utan att kolla).



Sista resan för i år

Var iväg en sväng lördag-måndag med husbilen. Det blev en sväng neråt Skåne, Österlen. Jag drömde mig, som vanligt, bort i Skillinge och hittade perfekta hus att bo i, och vi tittade till växthusfiket vid Ale stenar. Det som jag också vill ta över.

Jag trodde det skulle vara sentimentalt att göra säsongens sista resa, men det kändes rätt skönt. Sommaren ÄR slut och att då ge sig ut, nej, det är inte samma grej.

Nu får bilen stå till våren kommer. Då ska vi göra vägarna osäkra igen.


Biggest loser

Okej, jag erkänner. Jag tittar på Biggest loser Sverige. Är jag hemma en kväll och inte har nåt bättre för mig så tittar jag även på USA-versionen.

Men nåt mystiskt är det. Så fort jag tittar på programmet blir jag chipssugen. Och jag är ingen stor chipskonsument i vanliga fall. Är det nåt sjukligt från min sida? Är det dolda budskap i serien? Äter gör jag i alla fall.


Dagar

Igår var puckonas nationaldag. Igår gick allt som kunde gå åt skogen åt skogen. Igår var dagen Gud glömde. Igår var helvetes dag på jorden. Igår var en dag som jag fort fort ska glömma.

Idag är en annan dag. Idag är en ny dag. Idag är det "påt igen" som gäller.

Jäh!

Igång

Nu är jag igång igen. Sommarens låååånga ledighet ligger låååångt tillbaka i tiden och minnet har nästan försvunnit.

Nu är det hemtentastress på universitetskursen, nya elever som ska tas om hand och lära kännas på skolan och det egna företaget som tar all tid. Sen tror jag minsann att jag har en familj också?

Vad hände? Jag skulle ju måla, läsa och njuta i stora drag. Och visst för all del, njutit har jag. Och gör fortfarande.

Livet är bra.

Hur lyckas man?

På helgerna när jag vaknar tidigare än resten av familjen brukar jag sitta i soffan och slötitta på tv. Då brukar katten komma och lägga sig på rygg på min mage. Nu är det ju så att min katt har världens godaste tassar så jag brukar inte kunna låta bli att pussa lite på dom.

Inte vet jag hur jag lyckades nu sist men av nån anledning fick jag in en kattklo i näsan och sen när jag la ner hans tass igen rev den mig i näsborren så det började blöda. Han var dock helt oskyldig, jag gjorde det själv.

Så, nu har jag testat det. Inget att rekommendera.


RSS 2.0