Älskar samtal!

Har jobbat på anstalten ett tag nu och inser att man även där har en del roliga samtal.


Sitter en fredag och pratar med klient efter pappa dött, vilket han hade hört. Han frågade om jag var ledsen. Han diskuterade lite om vad man kan göra (tabletter inte bra, sopar bara saker under mattan. Dränka sorger i alkohol funkar inte osv).
Jag skojade och sa: Men ikväll tänkte jag sätta mig i köket, lyssna på Winnerbäck och dricka massa vin. Och i morgon när jag vaknar ska jag sluta vara deppig.
Han: Sitt inte i köket. Sitt i vardagsrummet istället.
Jag: Varför?
Han: Det är längre ifrån knivarna.


Sitter och pratar med en av klienterna om att jag ska ta med yngsta dottern till Egypten snart.
Han: Du vet att de sköt ner det där planet, va?
Jag: Ja, jag vet.
Han: Du vet att några gick in på ett hotell där och knivhögg turister där, va?
Jag: Ja, jag vet.
Han: Tänker du inte på det, då?
Jag: Nej.
Han vänder sig till annan klient och säger: I mars får vi en ny lärare.


Ungdom: Ett år har väl 356 dagar.
Jag: Nej, 365 om det inte är skottår som i år. Då är det 366 dagar.
Han: Är du säker på att det inte är 356 dagar.
Jag: Ja.
Han, fundersamt: Har det ökat så mycket…


Hejade på ungdom som spelade tv-spel när jag gick förbi.
Han: Hej fröken!
Jag, mest på skoj: Vad spelar du? Du får ju inte skjuta folk…
Han: Det är inte folk. Det är zombies. Tänk om du hade varit där och det hade kommit en zombie som ville äta upp din hjärna. Hade du inte varit glad om jag hade skjutit honom då?
Jag: Tänkte inte på det.
Han: Nä, där ser du. Du kan lita på mig, fröken.
Jag: Det känns tryggt.


Sitter och pratar med några klienter när en vårdare kommer in.
Jag: Oj, här kommer ju min bodyguard!
En av klienterna: Har jag fått sparken?


En på ungdom funderar:
Elefanten är ju ett ruskigt stort djur…. Men jag fattar inte varför de har den där snabeln egentligen.


Jag stod på en stol för att fixa ett lysrör som gått sönder. Det blev inte bättre än att jag lyckades göra sönder både en kedja som lampan skulle hänga i och fästet till lysröret. En klient kommer förbi tittar på mig och säger:
”Herregud kvinna, du är ju katatrof! Akta på dig.”
Och fixar lampan.


Ja, jösses…

Kommentarer
Postat av: Bitter Mannbro

Hihihi
Vilket underbart arbete, ofta

2016-02-15 @ 18:36:02
Postat av: Anonym

Som du vet älskar jag såna här små anekdoter. Fantastiska samtal :)

Skönt att ni snart ska till värmen. Vi har inget på gång men jag har rätt mkt ledigt i maj. Då blir det bl a en tur till dottern i Wien.

2016-02-16 @ 09:23:56
Postat av: Pernilla

Underbara citat! Så roligt att samla på sig de små, små tillfällena av minnen.
/P

2016-02-16 @ 09:49:32
URL: http://dogladyn.blogg.se
Postat av: mammakero

Detta var så roligt att läsa att jag läste upp allt för maken! Sen satt vi och skrattade gott, särskilt åt den sista kommentaren i sista dialogen!! Underbart med vardagsminnen så här!
Vad skönt att du kan börja skönja lite färger igen. Det betyder att du är på väg tillbaka så smått. Välkommen tillbaka är du i alla fall.
När det gäller arm och ben är det som med cancern, det beror på så många olika faktorer att det enda vi alla kan göra är att vänta och se... Inte den lättaste delen för varken maken eller mej. Fast underligt nog går denna gång bättre än när det gällde cancern. Allt med cancern var chockartat hela tiden. Nu var det chock i början, nu är det svårt men inte chock, om du förstår vad jag försöker säja...
En stor kram till dej du Awesome Åsa.

2016-02-20 @ 14:00:30
URL: http://mammakero.blogg.se
Postat av: alfons

Vad fan är de ja ser! dålig stil

2017-09-15 @ 09:15:35

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0