Nåt fel
Nåt fel måste det vara på mig. På allvar.
Jag har nu gått två fotokursen vid sidan av mitt heltidsjobb. Dessa hoppade jag på när mina studier i Svenska som andra-språk var klara. Jag tänkte att det ju kunde vara kul att läsa nåt som intresserar mig på ett privat plan. Och visst, det har varit jätteintressant, lärorikt och roligt. Men det har också tagit en hel del tid och kraft.
Så nu före sportlovet lovade jag mig själv två saker: Jag skulle få in min slutuppgift och jag ska aldrig plugga igen bredvid ett heltidsjobb. Det gick ju så där. Slutuppgiften kom in (och blev godkänd). Men dagen efter jag skickat in den var jag genast rastlös och av en ren slump (?) såg jag en utbildning som verkar riktigt intressant. KBT-terapeut. På distans. Genast började mitt huvud försöka övertala mig själva (hi hör ju, redan det är ju schizofrent så det räcker): "Nu är i och för sig denna utbildning på heltid också (fotokurserna var på kvartsfart) men hur jobbigt kan det vara? Ett ämne som intresserat mig mycket. Och alla barn har ju flyttat så jag har bara mig själv att tänka på, på ett sätt."
Nåja, vi får se vem som vinner det här slaget. Om jag hoppar på den så kanske jag kan lära mig lite om varför jag själv resonerar så korkat som jag gör.
Kommentarer
Postat av: mickis
Är du rädd att få för mycket fritid Åsa ;-)
kram
Postat av: mammakero
Allvarligt Åsa! Det låter som du skulle behöva prova göra ingenting förutom jobbet ett tag...! Varför inte sitta hemma och.... sticka sockor? Hahaha!!!
Postat av: helga
Ni verkar ha spännande personligheter ;)
Jag skulle inte palla att plugga samtidigt som jobbar heltid.
Trackback