Ordförråd
Vi pratade igår på Universitetet om vikten om ett gott ordförråd. Hur vi ska göra för att andraspråksinlärare ska få ett sådant. Vi pratade även om att ordförrådet går ner. Man har jämfört svenskfödda sjuåringars ordförråd under en länge tid. Ordförrådet blir lägre och lägre.
Varför?
Alla (eller i alla fall de flesta) vet hur viktigt ett gott ordförråd och språk är.
Alla (eller i alla fall de flesta) vet att ordförrådet hos barn utvecklas hur mycket som helst vid högläsning.
Alla (eller i alla fall de flesta) vill sina barn bästa.
Ändå läser färre och färre människor sagor och böcker för sina barn. Varför?
Tidsbrist? Enkelheten att sätta barnen framför en film som alla (eller i alla fall dom flesta) vet inte stimulerar ett barns hjärna på långa vägar lika väl som en skriven text.
Nu skriver jag inte den är texten för att slå in öppna dörrar eller för att slå mig själv för bröstet. Jag har inte heller läst så mycket för mina barn som jag borde (borde=varje dag).
Jag är mest undrande och nyfiken. Varför?
Mina (svenskfödda) elever satt häromdagen och läste platsannonser. Att dom inte vet vad prestigelös betyder kan jag köpa. Men att de inte vet vad initiativrik, flexibel och samarbetsvillig är, det är värre. Hur ska dom kunna möta verkligheten och arbetsmarknaden när dom inte ens förstår vad som efterfrågas?
Ordförrådet växer ju mer man läser tycker jag och att läsa för sina barn så det får nya ord och kan med hjälp av tanken få fantisera fram figurer/människor som de bara hör talas om är jätteviktigt... tänk bara hur många ggr man läst en bok och sedan "sett filmen" Filmen ser ju aldrig ut som det gör i min hjärna...
Idag IRL kör ungdomar mest med förkortningar tycker jag... både på msn, sms chat mm... ;-) Synd både för att jag har svårt att hänga med då, men oxå för att de tappar språket...
Blir inte lätt att veta om man passar för jobbet om man inte förstår vad det står.. nej..
Du får helt enkelt lära dem Åsa,... :-D
Kramelikram
Intressant fråga. Jag har bott i Australien i sex år nu som du vet och upplever både engelska och svenska som ett problem i vardagen. I vardagen i Sydney finner jag att jag har ett litet handikapp i det att jag inte har engelskan som modersmål. Jag har inte alls det målande och beskrivande språk som jag hade i Sverige och det saknar jag.
Med barnen så kommer jag ofta till korta med engelskan då ordförrådet ofta inte räcker till för vardagliga läxor i grundskolan. Som t ex idag då jag inte kom på vad "grodyngel" (tadpole) hette på engelska. Och då har jag ändå vistats två år som barn i USA och Kanada.
Samtidigt blir min svenska sämre och sämre med åren.
Vi utlandssvenskar har antagligen mycket större förståelse för invandrares i Sverige språkproblem än vad inneboende svenskar har. En nyttig läxa.
Jag håller med dig !
Tyvärr tar barnen efter sina föräldrar i språk
det svenskaspråket i skolan vet jag inte så mkt om eftersom barnen är för små och ingen svenskalektioner har ännu.
I bland kommer jag själv på mig med att säga så tråkiga slangord för andra ord så det är äkligt.
Självklart tar barnen efter detta.
De tar även efter all språk de hör på tv.
Man skulle igentligen vilja sätta dem framför en gammal svensk svart/vit film där dem pratar vårdat och rikssvenska.
Det är superdåliga barnprogram på tv och språket är under all kritik.
Läsa böcker är något jag aldrig ha gillat därför är det extra svårt att läsa för barnen som inte heller är speciellt intresserade utav att lyssna på högläsning.
Det är oerhört synd att vårdat språk försvinner mer och mer i samhället.
Kramiz Pia
Tidsbrist? Gillar inte att läsa högt? Barnen kanske inte är vana vid att lyssna, för det är en aktivitet som kräver mer än att kolla film.
Mycket intressant fråga.
Oj, ja - det kan ju verkligen bli svårt.
Vi läste faktiskt för barnen varje kväll (minst) tills de blev ungefär 10 år. Nu när de är "nästanvuxna" läser de böcker och dagstidningar.
Däremot förstår jag att många inte hinner med. Det är ju läxor, aktiviteter och jobb som ska utföras hela tiden.
