Fästingar
Innan vi kastrerade katten kunde jag plocka 4-5 fästingar om dagen på honom. Ibland många fler, ibland färre. Sen han blev kastrerad har han haft mycket färre. Fast det är en sanning med modifikation. Han har fortfarande fästingar med sig hem men han går nu rakt fram till mitt knä, lägger sig där ett slag, så länge att fästingarna kryper över till mig istället. Sen lämnar han mig och lägger sig någon annanstans i lugn och ro. Kvar sitter jag med massa äckliga svarta krypande kryp på mig.
Det här har fått mig att känna fästingkrypande på mig även om det inte finns nåt. Jag kliar, tittar och letar febrilt 20 av dygnets 24 timmar. Som tur är gillar fästingarna inte mig heller så dom sätter sig inte fast. Dom bara kryper omkring och kollar läget. Men äckligt, det är det i alla fall.
Skitäckligt är det! Något bra med vintern iaf, man slipper de då.
Smart katt ;)
usch & fy.. fästingar är ingen hit... Zingo har fästinghalsband ... men då&då kommer det ngn fästing som tydligen inte känner till att de inte ska sätta sig på ngn med halsband... URK..
Ha en skön dag!
Fy för festingar,maken fick en i naveln.Jag har haft tur och pojkarna.Hundar och katterna ha minst tur,men det beror nog på att de befinner sig i högt gräs :-)
Ha en bra dag//Anna-Carin
Haha, ja, de verkar helt klart ha samma humor =)
Hehe!Jag är oxå så jag kan bli så nojjig när det gäller kryp, man tycker verkligen att det är nåt som är på huden, kan väl aldrig vara nå fel på ens sinne hehe:)Ha det så bra kram lena.
Ja, hualiga, den där fästingen var så himla vidrig!!
Det är jätteirro, veckan känns ännu längre då :(