wessand

Igår var vi på markand. Kul men ungefar sig likt från andra marknader. Yngsta dottern kopte lite klader och vi andra mest frukt och godis. Vi hittade daremot en snygg vattenpipa vi ville kopa for skojs skull. Prutandet ar ju en konst i Turkiet och vi borjar få upp ångan lite. Makens kommentar till forsaljaren om varfor vi borde fa vattenpipan till det priset vi ville var dock lite annorlunda. For att få ner priset de sista skalvande lirena sa han till sist (på engenska) att "vi ar en fattig familj från Sverige. Och vi roker inte ens". Inte vet jag om det var det som gav susen men pipan blev vår i alla fall.

Aldsta dottern har skallt på mig for att jag pratar illa om Familjen från helvetet utan att kanna dom. Så det var ju bara att ta tjuren vid hornen och prata med dom igår. Och nu ar det bekraftat, frun i familj nr två ar helt ok men frun med den skarande rosten ar ding. Totalt. Så nar vi såg att aven dom skulle ner till stranden i dag blev jag ratt knackt, inte ens dar kunde jag komma undan. Fast tillslut var det andå jag som fick bita i det sura applet. Vi (las maken) hade glomt våra pengar och vi (las jag) var tvungen att låna. Av dom!