Festen

Festen var kanon. Riktigt kul. Om man bortser från kollegor och värdpar kände jag inte nån men det gick ju att ändra på. Liveband gör ju alltid fester roligare. Och Kenneth and the Mikes kanske inte riktigt kommer upp i Kenneth and the Knutters nivå men de ligger inte långt efter.

Vårt uppträdande gick över förväntan. Vi hade inte hunnit träna så mycket så lite nervositet fanns det allt. De andra hade Elfsborgströjor på sig och jag, så klart, IFK-tröja. Nu gick iaf framförande bättre än nån träning och ska man lyckas EN gång så är det ju DEN gången som gäller. När jag hörde en i publiken dra efter andan när E-s paddel nästan slog mig i huvudet visste jag att vi var på rätt spår.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0