Den krypande hämnaren
Jag är ingen skräckfilmfantast men kom idag att tänka på den första skräckfilmen jag nånsin såg, det var under mellanstadietiden nångång. Det var hemma hos Bernt, hans mamma var väldigt.... omsorgsfull (?) och talade gärna om för Bernt att han borde sätta på sig strumpor eftersom han frös om fötterna. Hon lät oss också sitta där och titta på video, han var en av de första i mitt umgänge som hade video, men jag tror inte lilla mamsen förstod vad det var för film vi tittade på den gången.
Filmen hette Den krypande hämnaren. Den handlade om en man som kom hem från en resa i rymden och blivit förvandlad, han ger sig ut på stan och tar död på folk samtidigt som han smälter mer och mer. Ja, den var väl lika bra som den låter, antar jag. Jag var i alla fall livrädd, vågade knappt cykla genom skogen under en lång tid. Men när man tänker efter, om nu en krypande hämnare skulle vara på jakt efter folk, inte gömmer han sig i en öde skog då.
Jag är lite sugen på att se filmen igen. Risken är väl att jag skulle skämmas ihjäl över att jag tyckte den var äcklig.
Och jag har fixat hem Scener ur ett äktenskap, för den såg alltid min mamma när jag var liten och jag funderar på hur jag ser på den idag med ett långt äktenskap bakom mig?
Då när du var liten var den ju skrämmande.Min mamma pratade ofta om Spiraltrappan,den hade hon sett i ungdomen,den var så spännande sa hon.Jag hyrde den när jag själv var en ungdom,så tråkig den var.
Ha det bra/ Anna-Carin
